Så packar jag för en vecka med bara handbagage

Det är nästan aldrig på resan jag saknar något. Det är vid gaten, när väskan inte går igen, när vätskepåsen ligger längst ner eller när det visar sig att den "lilla" ryggsäcken måste checkas in mot en avgift.

Här går jag igenom hur jag packar för en vecka med bara handbagage, i den ordning jag gör det. Jag packar oftast två kvällar före avresa, så att det finns tid att köpa det som fattas.

Emil Sandberg
AvEmil Sandberg
Publicerad 1 okt. 2026
Så packar jag för en vecka med bara handbagage

1. Kollar reglerna innan jag väljer väska

Innan jag lägger ner något i väskan tittar jag på flygbolagets regler för handbagage: mått, vikt och hur många väskor som får följa med. De skiljer sig mycket åt mellan bolagen, och lågprisbolagen är ofta strängast. Hos vissa ingår bara en liten väska under sätet i den billigaste biljetten.

Jag väljer väska efter det, inte tvärtom. Vid ett tillfälle hade jag packat perfekt i en väska som var tre centimeter för djup. Den fick jag betala för vid gaten, och det var resans dyraste misstag.

2. Lägger fram allt och tar bort en tredjedel

Jag lägger fram allt jag vill ha med på sängen. Sedan tar jag bort ungefär en tredjedel. Det gör ont varje gång men fungerar nästan alltid.

Min tumregel är kläder för fyra dagar, inte sju. Det mesta går att tvätta i handfatet eller på en tvättomat, och på de flesta resor har jag burit samma två favoritplagg om och om igen.

Jag väljer också kläder i två eller tre färger som går ihop, så att allt kan kombineras. Ett plagg som bara passar med ett annat får oftast stanna hemma.

3. Reser i de tyngsta kläderna

Skorna, jackan och den tjockaste tröjan har jag på mig på resan. De väger mest och tar störst plats, och de räknas inte in i handbagaget.

Jag begränsar mig till två par skor: de jag reser i och ett lättare par i väskan. Ett tredje par har jag packat på nästan varje resa, och jag har använt det kanske två gånger.

4. Packar vätskorna sist, men lätt att nå

Räkna med att varje behållare får rymmas högst 100 milliliter och att alla ska ligga i en genomskinlig, återförslutningsbar påse på en liter. Vissa flygplatser har nya kontrollmaskiner där man inte behöver ta upp påsen, men reglerna har ändrats flera gånger, så jag utgår alltid från den strängare varianten.

Jag har slutat ta med flaskor som jag kan köpa på plats. Tandkräm, schampo och solkräm finns nästan överallt. Fast schampo och tvål räknas inte som vätska, och det ger mer plats i påsen.

Påsen lägger jag överst i väskan, så att jag kan ta upp den utan att packa ur halva innehållet i säkerhetskontrollen.

5. Samlar sladdar och batterier på ett ställe

Laddare, kablar, adapter och powerbank ligger i samma lilla fodral. Powerbanken måste alltid ligga i handbagaget, eftersom den inte får checkas in. Enligt Transportstyrelsens regler får man ha med högst två, och de får inte laddas under flygningen. Vissa flygbolag har dessutom infört egna, strängare regler för användning ombord.

Jag packar också en universaladapter om jag reser utanför länder med samma kontakt som hemma. Den tar lite plats och har räddat mig mer än en gång.

6. Packar i påsar, inte bara i väskan

Jag använder två eller tre packpåsar: en för överdelar, en för underdelar och underkläder och en för det jag behöver första kvällen. Det handlar mindre om att spara plats och mer om att hitta saker utan att riva upp allt.

Jag rullar kläderna i stället för att vika dem. Då ryms de bättre i påsarna och skrynklas mindre.

7. Väger väskan och lämnar plats

Sist av allt väger jag väskan med en bagagevåg eller på badrumsvågen. Om bolaget har en viktgräns vill jag ligga en bit under den, eftersom jag nästan alltid köper något på vägen.

Jag lämnar också lite luft i väskan. Går den bara precis att stänga hemma kommer den inte att gå att stänga på hemvägen.

Det här upplägget passar sämre om du reser till kallt klimat, har med dig utrustning för vandring eller dykning, eller helt enkelt vill ha mer variation i garderoben. Då kan en incheckad väska vara värd pengarna.

Det jag slutat packa

Jag packar inte längre för säkerhets skull. Ingen extra jacka "om det blir kallt", ingen extra bok, inget tredje par byxor. Om jag verkligen saknar något brukar det gå att köpa på plats, och det har hittills hänt väldigt sällan.

För mig är det här rätt nivå: tillräckligt för att klara en vecka, men inte så mycket att väskan blir ett projekt att bära runt. Det sista jag gör innan jag stänger väskan är att lägga ner en tom tygkasse. Den har blivit både marknadskasse och tvättpåse, och på hemvägen är det ofta den som ryms mest.

Emil Sandberg

Emil Sandberg

Skribent
Jag är uppvuxen i Sundsvall och har bott i fyra länder. Numera jobbar jag som frilansande utvecklare, så kontoret kan vara ett vandrarhem i Lissabon en vecka och en stuga i Jämtland nästa. Jag planerar gärna, kanske lite för mycket. Jag jämför tågbiljetter i flera flikar samtidigt och för anteckningar över vad varje resa faktiskt kostade. Helst tar jag mig fram på marken, med tåg, buss eller färja, och jag tycker att själva resvägen ofta är lika intressant som målet.
Har du en fråga eller synpunkter till oss?
Skicka ett meddelande till oss
Skicka ett mejl